Lyckå Kammarmusik Festival 4 - 12 juli 2009
Blekinges Internationella Festspel

med snäckan intill örat – inspired minds

 

Tisdag 7 juli kl 21, Lösens kyrka
Bach på svenska

Lisa Rydberg, barockfiol och Gunnar Idenstam, tramporgel
Musik av Bach i sviter med inslag av svensk traditionell folkmusik.

Svit I
Menuet ur Partita för violin i E-dur BWV 1006
Bourrée II i A-dur ur Engelsk svit i a-moll
Ombyggnaden av Pers Erik Olsson
Allegro assai (sats III) ur Violinkonsert i -dur BWV 1042

Svit II
Gavotte II i G-dur (la Musette) ur Engelsk svit i g-moll BWV 808
Menuet i G-dur ur Anna Magdalenas notbok
Polska efter Börjes Olle Samuelsson
Bourrée ur Partita för violin i E-dur BWV 1006

Svit III
Wachet auf ruft uns die Stimme ur Kantat BWV 645
Polska efter Timas Hans Hansson
Saraband ur Fransk svit i G-dur
Menuet ur Fransk svit i Ess-dur

Svit IV
Vals efter Vilhelm Hedlund
Menuet ur Fransk svit i d-moll BWV 812
Badinerie ur Orkestersvit i h-moll BWV 1067

Svit V
Gavotte ur Fransk svit för cembalo i G-dur BWV 816
Långt jässpôd på bârgom efter Pers Erik Olsson
Saraband ur fransk svit i d-moll BWV 812

 

Bach på svenska:

Med vår klassiska utbildning som grund och med båda fötterna i den svenska folkmusiktraditionen bjuder vi upp fader Bach till dans, i hans egna danssatser sida vid sida med svenska polskor. De gemensamma nämnarna är många - melodilinjer, harmoniföljder, betoningar, ornamenteringar och rytmiska dragningar, vilka tillsammans ger det sväng

som båda stilarna eftersträvar.

Under barocken fanns inte samma tydliga uppdelning mellan ”klassisk” musik och ”folkmusik” som vi är vana vid idag, utan en levande tradition av danser som ibland skrevs ned, ibland fördes vidare muntligt.

I organisters tjänst  i Sverige under 1700-talet ingick att vid bröllop och andra fester spela upp till dans tillsammans med bygdens spelmän och det är onekligen en kittlande tanke att dessa notkunniga musiker, ofta av utländsk härkomst, kanske, kanske någon gång lärde en svensk spelman en Menuet, en Bourrée eller en Courante från hemlandet, kanske till och med en från Johann Sebastians hand….  Och hur hade svenska spelmän då spelat Bach?

Den personliga kopplingen mellan Bach och folkmusik hittade vi på var sitt håll. Lisa upptäckte att en snabb sats i tretakt ur en av violinpartitorna fungerar mycket väl att dansa polska till; genom att flytta fokus till dansen närmade sig musiken plötsligt den svenska Bingsjöpolskan. Denna upplevelse blev i sin tur en påminnelse om att spelmansmusik i alla tider, ända fram till i mitten av förra seklet har spelats på sensträngar, något som är nästintill bortglömt idag.

Gunnar framhåller gärna det faktum att Bach ofta spelade och arrangerade sin musik för olika instrumentsammansättningar. Det gör att det känns helt naturligt att framföra danssatser som ursprungligen skrevs för cembalo eller t.o.m. för kör och orkester på fiol och tramporgel, det klaverinstrument som räknas som det mest traditionella folkmusikinstrumentet, trots att det givetvis inte fanns på Bachs tid.

Vi har också, i ren lust, tagit oss så stora friheter att vi ändrat grundkaraktären i vissa satser av Bach och gjort om ett par menuetter till polser, en typ av polska med ”tidiga tvåor” som finns i västra Sverige.

Även detta känns helt naturligt för oss eftersom vi inte gör anspråk på att främst vara tidstrogna, utan har valt att utifrån vår känsla för musiken skapa ett möte där tanken får leka fritt.

Bach och de svenska spelmännen…. tänk om dom faktiskt möttes?

Vi önskar er mycket nöje!

Lisa Rydberg & Gunnar Idenstam